jobbigt?

Kom att tänka på ordet jobbigt. Det härstammar rimligtvis från ordet jobb. Samtidigt har det ju en negativ klang. Alltså innebär jobbigt, krasst sett, att jobb är något negativt. Så kan man ju inte ha det! Jobbigt borde istället betyda "något som har med jobb att göra". Det skulle lika gärna kunna vara något positivt, med andra ord. Jag är mycket medveten om att det kanske varken finns någon poäng med det eller att det går att ändra på betydelsen av ett ord bara sådär, men jag ville bara väcka tanken. Hellre vara positiv än negativ så att säga. Även när det gäller ord.

rimstim

Här kommer några godbitar ur dagens DN. Jag har fokuserat på såna som rimmar. Jag misstänker att avsändaren kan vara en och samma kvinna. (Det rimmade nästan.)

Det är sommar, jag vill finna en romantisk man, som vet hur man uppvaktar en kvinna. Har du detta så kan vinna denna. (Kvinna söker man, Sthlms län)


Romantik, ett fik, någon att hålla i hand, att gå i land, att möte en ärlig, trygg singelman. Kan denna önskan bli sann? Du får gärna vara lång och bilburen. Kontakta seriös 40-talist-kvinna, 170/72. (Kvinna söker man, Sthlms län)


Var inte ensam, det är synd, kontakta mig, så gör du ett fynd. Man 50-57 år, kreativ med humor och stil, passar mig bra. Svensk, utan småbarn, ärlig och trygg vill jag ha. (Kvinna söker man, Sthlms län)

gollumska

Det var en vän som hälsade mig en grej från Gollum nyss. Ni vet den schizofrena filuren i Sagan om Ringen. Kanske låter det lite schizo att skriva det här också, speciellt eftersom källan är lite tveksam, men jag skyller på att det är fredag. På fredagar kan man behöva ett festligt citat att ta med sig in i helgen. Så här är det:

Speechgoddess, the words are very big and confusing today mi lord, yet I cannot resist them.

Ja det handlar alltså om ord. Ni fattar.

well, are you?

Dagens konstigaste AdWordsannons ploppade upp vid ett besök på Jaiku:

Jag förstår inte riktigt sammanhanget, ärligt talat. Och nej, jag har inte klickat på länken.

i framtiden

Min kollega Per tycker att kortformen av imorgon ska stavas imorn. Jag tycker att den ska stavas imorrn. Men vi har kommit fram till att båda har rätt. Jag vet dock inte vad som stämmer enligt gängse regler. Man kanske skulle fråga herr Josephsson på Språkrådet.

Förresten undrar vi också om det verkligen är okej att skriva idag som i dag, igår som i går och imorgon som i morgon. Va? Va?

vem svär?

Hade en diskussion med en kär vän angående vem som egentligen använder uttrycket Jag svär. Det är väl inte så väldigt vanligt att gemene man säger så idag, om det inte handlar om högtidliga saker som eder och sånt? Men å andra sidan finns uttrycket inlånat eller kanske direktöversatt från andra håll. Det används ju till exempel i förortssvenskan eller vad man nu vill kalla den. Och ju oftare det används, desto mindre laddat blir det att man svär på någonting. För det är väl ändå ärlighet det handlar om - att lova att något är sant. Hur mycket kan vara sant om man svär på allt? Finns det så ärliga personer?